Krishantering

kurs 2 dagar

Tvådagarskurs i krishantering, krisledning och kriskommunikation

De flesta organisationer drabbas någon gång - eller flera - av kris. den kan vara stor och förödande för organisationens hela existens, eller mindre och tära på förtroendet hos kunder, medarbetare, ägare, och andra intressenter. Hur gör man när det som inte borde hända ändå händer, så att skadan ändå blir så liten som möjligt?

En kurs med allt från krisdefinition och krisplanering till beslutsstress i den akuta situationen och konkret budskapshantering, allt prövat och utvecklat i verkligheten. Kursen innehåller teori varvat med praktiska erfarenheter och workshops.

Kursen kan även ges företagsinternt med än mer målgruppsanpassade exempel och tillämpningar, se företagsanpassade kurser.

Målgrupp

Ledningsgrupper med övergripande ansvar för organisationens förtroende och krishantering, samt medabetare som har (eller sannolikt får) ansvar vid en kris. Allt från kommuner, VD:s till divisions- eller avdelningschefer, kommunikationsansvariga, marknadsansvariga, säkerhetsansvariga med flera.

Du får ett Diplom efter genomförd kurs.

Kursens innehåll

• Vad är en kris? De flesta kriser börjar inte med att något exploderar och sjunker, de flesta kriser kommer smygande. Exempel på kriser och dess konsekvenser samt en generell krisdefinition.
• Organisationens förtroendekapital - dess betydelse för verksamheten, hur bygga/utveckla, hur bevara?
• Hur upptäcks en kris? Kan vi upptäcka den tidigare? Ledningens övergripande ansvar för krisfilter, och att fånga upp och hantera kris-ungar.
• Vad är målet med vår krishantering?
• Kris-anatomi - krisens skeden, snabba (akuta) förlopp, långdragna (stegvis förvärrande) förlopp.
• Aktörer i krisen - internt, externt, media, grannar, kunder, ägare, tillsynsmyndigheter m.fl.
• Skillnad i hantering av intern och extern kris, olyckor/misstag och kriminalitet.
• Krisplanen - ett levande dokument.
• Exempel på krisplaner.
• Krisorganisation - För att snabbt kunna dra igång en effektiv och uthållig krishantering. Vilka funktioner behövs? Modellen utvecklad i Försvarsmakten, finslipad på Arlanda.
• Kriscentret - fysisk organisering. Sträva efter att nyttja ordinarie funktioner.
• Informationsinsamlingen - medarbetare, media, kunder/partners m.fl. Exempel från 9/11.
• Analys- och beslutsfunktionen. Vi belyser även beslutsstress och tunnelseende.
• Koordinering av ansvar och budskap med andra aktörer. Före, under och efter.
• Beslutsloggen och budskapsloggen.
• Våga dra igång krisorganisationen. Vem ansvarar?
• Budskap - vad till vem och när, speciellt om man ännu inte har full koll på krisens omfattning. Vilka budskap äger du, vilka ska andra stå för? Vad händer med organisationens "ordinarie" budskap?
• Castingen styr budskapen - hjälten, skurken, offret, åskådaren - vilken roll väljer du/organisationen i krisen?
• Budskapsstrategier vid olika kunskapslägen och olika ansvar för det inträffade. Lite mediedramaturgi. Omvärldsbevakning och revidering.
• Talesperson - vem går in i rollen och när?
• Vem är "drabbad" och vad gör du för dem? Hur säkrar du att det inte händer igen?
• Kanalval - hur når dina budskap fram bäst och vad orkar organisationen med? Sociala medier. Någon där ute vet alltid mer...
• Krisens avslut - hur, och vem bestämmer det?
• Efter krisen - uppföljning, revidering och övning.
• Case - exempel på bra och mindre bra hantering. IKEA, Estonia m.fl.
• Case - workshop kring inskickade deltagarcase - verkliga eller befarade.